Uppdaterad 090417

26/6 1995 -- 8/4 2009

VÅR KÄRA DENNIS HAR HASTIGT LÄMNAT OSS

En solig dag i juli 1995 fick äntligen Åke sin vilja igenom, vi åkte och tittade på goldenvalpar.
När vi kom till Agneta och Bengt Danielsson på Alnö i Sundsvall var valparna 5 veckor gamla. De hade en hanvalp otingad men vi skulle bara titta......

När vi väl hade sett dem så var det naturligtvis kört, vi bestämde oss och blev godkända ägare till en hanvalp. I augusti hämtade vi honom, sen den dan förändrades vårt liv.

Dennis kom in och charmade omkull oss och alla vi känner t.o.m. mormor som är hundrädd kunde till slut inte motstå denna underbara lilla kille.

Han ständiga följeslagare från första stund och sedan genom hela hans liv var Fredrik. Fredrik var 8 år när Dennis kom och de växte tajta upp tillsammans, spelade fotboll, simmade, sprang i skogen och lekte och sov tillsammans.

Dennis gjorde debut i utställningsringen, efter tjat från "gammelhusse", och blev då BIM-valp. Matte, som är tävlingsmänniska, kunde naturligtvis inte motstå att prova igen. Det fortsatte att gå bra men tyvärr försvann Dennis ena testikel och utställningskarriären avslutades.
Men Dennis har genom hela livet följt med på GRK´s Open Shows och han har njutit av varenda sekund i utställningsringen. Med sina rörelser och sin utstrålning har han charmat både domare och publik vart han än varit.

Han fick en bror o kompis när han var 9 månader, Linus, och de har varit nära kompisar hela tiden. När hundskaran växt har Dennis hela tiden varit med och mottagit nya hundar med ett stort leende.

Han har inte varit sjuk en dag i sitt liv. När han blev 12 år började han bli lite stel i höfterna men fick då tabletter och då blev det bättre. Han har varit rörlig och sprungit omkring ända till slutet.

Den 8 april 2009 blev han plötsligt trött och ville inte kliva upp, vi tog honom till veterinären och det visade sig att han hade en tumör i magen som spruckit. Matte som var på väg på en resa vände kvikt och for hem. Dennis fick insomna tillsammans med dem han älskade mest. Lillhusse, Matte, Husse och Lillhusses flickvän, bollen o gisörat var också med.

TACK FÖR ALLT DU GETT OSS, VI ÄLSKAR DIG SÅ OCH KOMMER ALDRIG ATT GLÖMMA DIG

MÅNGA KRAMAR OCH PUSSAR

MATTE, HUSSE, LILLHUSSE & LINDA

5/2 1998 -- 14/2 2007

VÅR MYCKET ÄLSKADE FRIDA HAR LÄMNAT OSS

När vi började fundera på en tik så blev det genast självklart att vi skulle ha en från Kennel River Race i Uppsala. Vi var ner till dem flera gånger under valparnas uppväxt och de var en livig och trevlig kull valpar som vi fick vara med och se växa upp.

Vi fick en 8-veckors söt, trevlig, livlig och apporteringsvillig liten tjej med oss hem en dag i april 1998.
DEN DAGEN GLÖMMER VI ALDRIG

Frida stormade in i våra liv och våra hjärtan med detsamma, hon hade bara varit hemma 2 dagar när hon talade om för våra 2 hanar att NU HAR JAG KOMMIT så nu har ni inget att säga till om längre.
Och sedan dess har hon styrt vårt hundbestånd med järnhand, eller rättare sagt så har hon knappt inte behövt styra något, alla hundarna har vetat att hon är ledaren, ingen ide att säga emot.

Vi har genom åren fått uppleva hur underbar en tik kan vara.
Hennes spontana apporteringslust har varit otrolig, oavsett hur trött hon varit så har hon blivit som en valp igen om man tagit fram en dummie eller en fågel.
Hon har älskat att jobba och att vara oss till lags, aldrig varit sur o grinig utan bara, helt enkelt, älskat livet.

Hon har haft 4 valpkullar och en bättre och mer omtänksam mamma får man leta länge efter, hon älskade att vara mamma och pyssla om sina valpar. Kom det någon och hälsade på så var hon genast framme och skulle ta med personerna för att visa upp sina valpar.
Hon har också nedärvt sin fantastiska, spontana apporteringslust, sin energi och sin vilja att ALLTID vara till lags vidare till sina valpar. Hon har också lämnat väldigt friska valpar efter sig.

Ja, en tik som Frida får man nog bara en gång i livet.

Vi älskar dig gumman och kommer alltid att sakna dig.

Matte, Husse och Lillhusse

30/4 1999 -- 12/3 2004

Vår älskade NINA har gått bort

Nina kom till oss som en sprallig, go´ och glad valp som charmade sin omgivning totalt.

Hon växte upp till en följsam, arbetsvillig och mycket trevlig tjej som var framför allt sin husse trogen.
Hon trivdes som bäst i skogen och i sandtaget där hon älskade att springa i grushögarna.
Vad man än tog sig för att göra med henne så var hon alltid lika ivrig att vara med på noterna.

Hon hade en valpkull hösten 2001 och nedärvde sin arbetsvillighet och iver till sina barn.

Tyvärr lämnade hon oss våren 2004 alldeles för tidigt efter en tids sjukdom.
Hon har lämnat ett STORT tomrum i våra hjärtan.

Vi saknar dig // Din Husse, Matte och Lillhusse